Mamman utan hår
Ikväll är det föräldramöte på förskolan. Dom närmsta kompisarnas föräldrar känner till mim BC, men inte alla. Ibland kan det vara lite jobbigt att i sådana sammanhang vara flintskalle. Men jag trivs verkligen inte i peruken. Så jag skippar den.
Funderar på att ta med mina hembakta hallongrotta. Nej det gör jag inte alls, vill bara skryta om att jag bakat HALLONGROTTOR.
Mer jobbigt är nog att rösten sviker mig idag.
Måtte den komma tillbaka till onsdag då jag åker på konferens.
Lilleman blev lite fundersam i morse när jag hade näsblod. Vi pratade om det och jag sa att det är ett litet sår i mammas näsa som snart kommer bli bra. Han tyckte jag skulle sätta plåster där så länge 💔
Det är svårt med småbarn och cancer, går liksom inte att förklara och dom har inget koncept över liv & död.
Så min taktik är att försöka svara på frågor när dom kommer och berätta att jag går till doktorn ibland, mer än så behöver inte en treåring tror jag. Inte dölja, men inte heller skrämma.
