Började med mina sprutor igår som ska försöka hjälpa upp mitt immunförsvar. Värken i kroppen kom ganska direkt och nu på morgonen är den som ett molande. Främst i benen. Men jag ska ta en alvedon/Ipren och gå en promenad till dagis när det blir dags för det. När jag vaknade var hela näsan tjock av torkat blod. Alltså hela näsgången var igenpluggad. Tur att jag vaknade innan lillen så jag hann få bort och göra rent, det kanske såg läskigt ut.. Igår var jag ju hos psykologen. Det kändes skönt, tiden går alltid så fort där. Konstigt. Jag går alltid därifrån med nya tankar. Jag har en del att ta hand om känner jag, när det kommer till mig själv och mitt eget liv. Jag hoppas kunna påbörja den resan också och se framåt, trots cancerhelvetet. Passade på att ta en fika, det var strålande sol på Artillerigatan där jag satt och titta på alla vackra hus. Nästan vår i luften. En kaffe, som visserligen smakade apa, men det var ändå fint. Jag ska försöka passa på att njuta lite mer.
