Tänk om jag klarar rösten!
Då skulle jag bli gla!
Nästa vecka flyger jag en snabbis till Oslo för att fixa lite jobb, ska bli riktigt roligt. Bara att få resa, flyga och bo på hotell. Utan Piccline dessutom, det ska jag fira med ett glas bubbel i mitt förhoppningsvis enorma badkar. Jag ska lyxa till det och bara försöka njuta av att vara "normal".
Barnets pappa berättade att han ska åka till London över påsk. Det var som om någon vred om en kniv i magen på mig.
Vad är egentligen värst med det? Att han åker till London med sin nya tjej och lever livet, eller att jag inte har möjligheten att göra detsamma och kanske aldrig får? Same shit different name. Båda grejerna suger. Och jag blir bitter och arg.
Gick snabbt hem och bokade en resa till Bamses värld med lilleman. Som om det vore samma sak... Men jag vill ha annat att tänka på under påsken. Inte känna mig så förbannat ensam.
Fuck it. Ensam är jag. Och snart stympad. Härliga tider.
